Om Trä

Med trä i inredningen blir hemmet både personligt och varmt. Ingen trämöbel eller träsmycke är det andra likt eftersom ådringen och materialet i sig alltid är unikt. Trä passar i alla hem, oavsett stil och tidsepok. Träprodukter ger en naturlig och mjuk känsla. Det är härligt att ta i, att leva med och dessutom doftar det gott. Generellt så är trä ett mycket starkt material i förhållande till dess vikt. JUST WOODs produkter och smycken i trä upplevs exempelvis som lätta i jämförelse med liknande produkter i andra material. Nedan följer en beskrivning av träets uppbyggnad och träets egenskaper generellt. Därefter följer en beskrivning av de träslag och trämaterial som används i JUST WOODs produkter. För den intresserade!

Träets uppbyggnad

Alla växter är uppbyggda av celler. Dessa omges av ett s k cellmembran och runt detta finns en kraftig cellvägg som gör att växtens form är fixerad. Cellväggens minsta beståndsdel är cellulosa (40-50%), som kemiskt är besläktad med socker och består av långa kedjemolekyler. Mellan dessa kedjor finns lignin (20-30%), vedämnet som binder ihop cellulosan. Lignin som utsätts för solljus gulnar, vilket märks på allt virke och papper där ligninet finns kvar, t ex tidningspapper. Cellulosa och lignin fungerar ihop på samma sätt som armerad betong där cellulosan är armeringen och ligninet betongen. Övriga beståndsdelar är hemicellulosa (20-30%), vars uppbyggnad påminner om cellulosa, samt en liten del övriga substanser som bl a hartser. Andelen cellulosa är ungefär lika stor i löv- och barrved men lövved innehåller mindre lignin och mera hemicellulosa.

Löv- och barrträdens ved är i princip uppgbyggd på samma sätt, men de enskilda cellerna är delvis annorlunda utformade. Fibrerna ( de celler som kan användas till exempelvis pappersmassa och ger veden dess stadga ) är den dominerande delen, hos barrträden 90-95% medan den för t ex björk är 60-65%. Lövträdens fibrer är dessutom i de flesta fall kortare än barrträdens, björkens fibrer är 1 mm långa och tallens fibrer är 2,5 mm.

Vårved – Sommarved

Trädstammar växer i vårt klimat endast under en begränsad period på året. Cellerna växer dessutom på olika sätt under olika tidpunkter under tillväxtperioden och därför indelas veden i vårved och sommarved. Sommarved avslutar tillväxten och markerar den s k årsringen. Sommarved består av tjockväggiga celler och vårved av tunnväggiga. Skillnanden mellan vår- och sommarved är markerad med varierande tydlighet för olika träslag. För t ex tall är årsringen mycket tydlig medan den för asp knappt är synlig. (Se exempelvis KAKU väska gjord av japansk ceder (barrträ) jämfört med SNAKE klädhängare i bok (lövträ)). För barrträden är andelen sommarved relativt konstant för varje år, medan vårveden varierar med tillväxten. Detta medför att en snabb och hög tillväxt också innebär mer vårved och lägre densitet. Lövträden indelas i bandporiga och ströporiga lövträd beroende på hur kärlen är fördelade i veden. Hos de bandporiga lövträden, som ek och ask är mycket stora kärl koncentrerade till vårveden, medan sommarveden endast innehåller mindre kärl. Eftersom sommarveden innehåller mindre kärl innebär högre tillväxt kompaktare ved, dvs högre densitet. För de ströporiga lövträden, björk, bok, lönn m m, är ungefär lika stora kärl jämnt fördelade över hela årsringens och trädets tvärsnittsyta. Det är ibland svårt att urskilja någon tydlig gräns mellan vår och sommarved och därför kan årsringarna ofta vara svåra att se. Eftersom kärlen är jämnt fördelade är densiteten oberoende av hur tillväxten förändras.

Märgstrålar

Märgstrålar kallas de små streck som löper från vedens centrum och ut mot barken. De har till uppgift att sköta vatten- och näringstransporten i radiell riktning samt att lagra näringsämnen. Hos ek och bok är s k märgstålar mycket tydliga för blotta ögat medan de inte syns för barrträden.

Kärnved – Ytved/Splint

Hos ett levande träd sker transporter i savbarken och de yttre årsringarna. Stammens inre del, kärnan, innehåller 5-6 gånger mindre vatten och är ur trädets synpunkt förbrukad även om den bidrar till stadgan. De yttre årsringarna som också kallas ungdomsveden eller splintveden, är i många fall ljusare och har andra egenskaper än kärnan. Splintveden innehåller en del levande celler, även om flertalet celler normalt är döda. Detta i kontrast till kärnveden som är helt och hållet död och ofta hartsfylld. Splintveden står för transporten av vatten och mineraler från rot till blad - det är därför splintved känns våtare än kärnved i ett nyfällt träd. Så länge trädet växer angrips kärnveden lättare än splintveden. Detta eftersom splintveden lever och kan aktivera försvarssystem. Denna effekt medför att äldre träd ibland kan bli ihåliga. Splintveden fortsätter då att förnya sig, medan kärnveden efter hand bryts ner. Men, när trädet inte växer är det splintveden som är mindre motståndskraftig mot insekter och svampar.

Träets egenskaper

De flesta träslagen är lättare än vatten men det finns träslag som inte flyter i vatten, och sådant timmer kan följaktligen inte flottas utan hjälp av bärande pontoner. Ett exempel på sådant träslag är ebenholtz. Det lättaste träslaget av alla är balsa, men detta har låg hållfasthet och är ganska mjukt (man sticker med lätthet in en knappnål djupt i en balsakloss). För träsnideri är lind särskilt lämpligt, eftersom det är lätt att bearbeta med skärande verktyg. För golv används furu och gran. Furu är starkare och mer formstabilt vid fuktvariationer än gran, men mörknar under inverkan av ljus. För golv som inte ska täckas av linoleum- eller plastmattor föredras därför ofta gran. Gran utstår böjpåfrestningar bättre än furu. Det gör att gran varit ett vanligt material för tillverkning av forna tiders massiva skidor. Av samma anledning byggdes förr takstolar och takåsar av gran. Björk och bok är hårdare och starkare än furu, men inte lika hårt och starkt som ek. De specifika egenskaper som ett träslag har är beroende av var och på vilket sätt ett träd växer. Redan under ett träds uppväxt kan man påverka det färdiga virkets kvalitet med nygammal skogsvård. Virke från ett och samma träslag kan få helt olika betingelser. Det kan få olika hårdhet, vara rakvuxet eller krokigt. Virke som sågas från en stock kan ha stor skillnad i vikt gentemot ett annat virke av samma art på grund av enskilda växtbetingelser. Mer eller mindre snabbt eller långsamt vuxet kan vara en av orsakerna.

  • Värmeegenskaper – Trä har låg värmeledningsförmåga samt hög värmekapacitet och är därför ett bra byggnadsmaterial och även lämplig som isolator i tex handtag för kokkärl.
  • Permeabilitet – Trä är ett poröst material och har därmed hög permeabilitet dvs förmåga att suga upp vätska. Man måste därför vara varsam med smycken i trä och inte utsätta dem för mycket väta, exempelvis duscha med dem.
  • Elektriska egenskaper – Torrt trä leder inte värme. Fuktigt trä över fibermättnadspunkten (30%) är elektriskt ledande.
  • Akustiska egenskaper – Trä har god ljuddämpande förmåga och förbättrar akustiken i ett rum. Trä lämpar sig utmärkt som material för tillverkning av instrument. Knacka på dina träprodukter och lyssna på ljudet!
  • Lukt – Trä doftar gott. Vissa träslag doftar mer än andra, exempelvis en och lärk. Gran och bok luktar väldigt lite.
  • Färg – Färgen hos trä varierar väldigt mycket mellan olika träslag, men också beroende på fuktighet, kärna/splint, ålder, bearbetning och ytbehandling. Under ljusets påverkan mörknar (”mognar”) de flesta träslag mer eller mindre. Furu mörknar t ex mycket mer än asp. Några av JUST WOODs produkter är obehandlade och därförkommer de att mörkna och få fin patina med tiden. Detta gäller t ex LASTU spånkorgar.

Beskrivning av de trämaterial som används i JUST WOODs produkter.

Utseendet och känslan är olika hos olika träslag och trämaterial såväl som egenskaper, tillgång och pris. Nedan beskrivs de träslag och andra trämaterial som används i JUST WOODs produkter.

Ask

Asken är vårt mest näringskrävande trädslag som växer bäst på djupa, kalkhaltiga mulljordar. Asken kan nå en höjd av 25-30 meter. Kronan är öppen och välvd med speciellt de yttersta grenarna markant uppåtriktade. Stambarken är slät, ljusgrå till olivgrågrön. Lövsprickningen sker sent, ofta sist av alla lövträd och bladen är sammansatta av ett tiotal småblad som är ovalt lansettlika och svagt sågtandade. Asken växer naturligt i Sverige upp till Värmland och Gästrikland vilket i stort sett sammanfaller med ekens nordgräns. Veden är hård, seg och bandporig vilket ger tydliga skillnader mellan vår- och sommarved. Märgstrålarna är små och knappt synliga. Splintvedens färg varierar mellan ljusgul och ljusgrå. Kärnan på äldre stammar är mörkare. Virket är segt, starkt och relativt lätt att bearbeta. På grund av sin seghet och styrka har ask historiskt använts till hjul, hjulekrar, medar och redskap. Idag använd ask till parkettgolv, ledstänger, möbler och inredningar. Asken har fått en uppsving inom möbelindustrin de senaste 5 åren. Jag själv tycker att ask är ett fantastiskt vackert träslag med sitt tydliga trämönster av sommar- och vårved.
Några JUST WOOD produkter i ask: BochL bricka.

Avenbok – Vitbok

Avenboken har måttliga anspråk på näringstillgång men trivs bäst på väldränerade mulljordar. Avenboken kan bli 25-30 meter hög med en välvd krona och är ofta flerstammig. Barken är ljusgrå och slät med långsgående rundade åsar. Bladen är smalt äggrunda och spetsiga med dubbelt sågtandad kant med mycket tydliga nerver. Avenboken är mer släkt med björkar än med bok. Avenboken har i Sverige begränsad förekomst i de sydligaste landskapen. Veden är ströporig, gulvit, utan kärna, tung, seg och hård. Årsringarna är tydliga och karakteristiskt vågiga. Veden är homogen utan synliga kärl vilket ger en massiv och glatt yta. Virket är det tyngsta, hårdaste och starkaste av de nordiska träslagen. Det har historiskt använts till produkter som varit utsatta för hårt slitage och tryck såsom tappar, träskruvar, valsar, mangelrullar och maskindelar. Idag används virket till verktygsskaft, bordsskivor, träklubbor och pianotangenter.
Några JUST WOOD produkter i Avenbok: färgade träpärlor i KUL smycken (örhängen, halsband, armband).

Björk – Vårtbjörk+Glasbjörk

Björken finns i stort sett i hela Sverige. Glasbjörken trivs på fuktigare marker än vårtbjörken. Glasbjörken har ett rakare och styvare växtsätt än vårtbjörken, den har mindre nedåthängande grenar, blad som är rundade och enkelt sågtandade, samt en slät och mera vitglänsande bark än vårtbjörken. Glasbjörken köps under samma former som vårtbjörken dvs arterna skiljs inte åt utan benämns bara ”Björk”. Björkens ved är ströporig med svagt synliga årsringar. Veden är gulvit till gulbrun och saknar tydlig kärna. Märgstrålarna är knappt synliga. Björken är det träslag som har det bredaste användningsområdet av alla svenska träslag. Historiskt har björken använts till möbler, husgeråd, verktyg och arbetsredskap. Björken har varit det inom möbeltillverkning mest använda träslaget. Björk används även som ytskikt i plywood och till paneler. Björkved är mycket eftertraktat till pappersmassa och dess höga bränslevärde är välkänt och även nävern (barken) är attraktiv för slöjdare av näverkonst av olika slag.
Några JUST WOOD produkter i björk: NAMO och PANTO solglasögon, RETRO bricka, LASTU korgar, OKSA hängare, JOULU bordsgran, JUGEND-, EMPIRE- halsband, KEISARINNA lampa, PRINSSI ljusstake.

Bok – rödbok

Boken är ett träd som föredrar skugga och som trivs bäst på djupa mullmarker. Marken bör vara kuperad och ha god vattentillgång. Boken är i slutna bestånd rakstammig med högt upphissad krona medan den fritt växande får en omfångsrik lågt ansatt krona. Stambarken är ljusgrå till grå, tunn och slät. Bladen är äggrunda och något vågiga i kanten. Boken förekommer i Sverige upp till Västergötland men planteras dock i stort sett endast i Skåne och Blekinge. Bokens ved är ströporig med otydliga årsringar och är tung, hård men lättkluven. Som färsk har den en vitgul färg men blir senare rödaktig, därav namnet rödbok. Karakteristiska är också de tydliga, smala och bruna märgstrålarna. Boken är tät, hård, rakfibrig, lätt att klyva samt har goda svarvningsegenskaper och användes därför historiskt till vagnar, leksaker och redskap. Bokvirket suger inte åt sig fett, luktar inte och ger inte ifrån sig smak och används därför till hushållsartiklar, t ex glasspinnar. Boken kan även lätt böjas gen om ångbasning genom vilket man länge gjort s k böjträstolar i bok. Ytterligare användningsområde är skiktlimmade möbler, innerdörrar och parkettgolv. Några JUST WOOD produkter i bok: SNAKE klädhängare, WOODLANDS hängare, RAILROAD hylla.

Ek

Eken har ett djupt rotsystem och trivs bäst på djupa, leriga eller mullrika jordar. Eken är för övrigt det enda svenska trädslag som trivs bra på lerjordar. I Sverige förekommer två arter ek, Skogsek och Bergek. En fritt växande ek har en mycket omfångsrik och öppen krona med grova, knotiga och nästan horisontella grenar. I skogsbestånd kan den bli rakstammig. Barken utvecklas med åldern till en grå och grov, längsfårad skorpbark. Bladen är mycket kortskaftade, oftast glatta och parflikade. I Sverige finns ek i Svealand och Götaland. De två ekarterna har likartat utseende, de är bandporiga och porerna i vårveden är grova, ringformigt ordnade och tydligt synliga. Märgstrålarna är också synliga. Splintveden är ljust gulgrå och klart avgränsad från kärnan som är grågul och senare ljus till mörkbrun. Ekvirket är hårt, starkt och kärnveden är mycket beständig mot röta. Historiskt användes den därför tidigt till skeppsbyggnad och vattenbyggnadskonstruktioner. Ekvirke har även använts till broar, räcken, staket och andra utomhuskonstruktioner. Massiv ek och ekfaner har genom tiderna haft hög status som inrednings- och möbelmaterial. Väggpaneler, massiva dörrar och möbler av ek användes länge för att ge banker hög status. Kontorsmöbelindustrin använde uteslutande ek tills boken och björken succesivt tog över marknaden.
Några JUST WOOD produkter i ek: LASER halsband och örhängen.

Japansk Cederträ

Cedersläktet hör till tallväxt-familjen. Cedersläktets arter växer vilt i västra Himalayas bergsområden och i Medelhavsområdet. Cederträ är beroende på art och växtplats gulvitt till brunrött och har en kraftig aromatisk doft. Träet är relativt hårt och har bra rötmotstånd. Det används bland annat för tillverkning av blyertspennor, skoblock och pilskaft samt till utomhusfasader, båtvirke och inredningar. Cederträ används för doftens skull även i syfte att avskräcka skadedjur, men doftämnena kan framkalla överkänslighet hos människor.
Kryptomeria (Cryptomeria japonica - Japansk Ceder) är en barrträdsart i familjen cypressväxter, förekommande främst i Japan och Kina där den kan bli upp till 50 meter hög. I japan är Japansk Ceder deras nationalträd och det återfinns på många heliga platser och är planterat i stor grad som skogsträd. Det växer snabbt till en stor luftig pyramidlik/konisk krona och är vintergrön, dvs grön året om. Barken är röd-brun och fälls i vertikala remsor. Träet doftar gott, är vattenbeständigt, lätt och starkt och det använts därför till många olika typer av produkter.
Några JUST WOOD produkter i japansk ceder: KAKU väska.

Lind

Linden trivs bra på leriga, näringsrika samt väldrenerade marker. Den är mycket skuggivande med sin tätt förgrenade krona. Barken är på unga träd jämn och brungrå medan äldre stammar bildar en gråaktig skorpbark. Bladen har långa skaft, är snett hjärt-lika, sågtandade med utdragen spets och sitter strödda på grenarna. Den vanligaste lindarten i Sverige är Skogslinden. Den förekommer naturligt i små bestånd i Götaland och Svealand. Tillgången är inte särskilt stor. I Sverige förekommer också Bohuslind som är vanlig på kontinenten men som i Sverige endast finns på enstaka platser i Bohuslän. Veden är ljust gulvit och ströporig med tendens till bandporighet. Porerna är små och jämnt fördelade över årsringarna som är svagt synliga. Det finns ingen synlig skillnad mellan splint och kärna. Virket har påtaglig besk lukt. Lindvirket är mjukt, lätt, rakfibrigt och homogent vilket gör att det lämpar sig väl till sniderier och skulpturer. Exempelvis så är JUST WOODs KORPAR snidade i lind. Många medeltida kyrkoskulpturer liksom Regalskeppet Wasas skulpturer är utförda i lind. Lind används även till finsnickerier och svarveriarbeten såsom borstar, leksaker, musikinstrument och persienner.

Lönn

Lönnen trivs på djup, väldrenerad mark och kräver mycket ljus. Lönnen bildar som solitär en lövrik krona med ett ganska oregelbundet och krokigt grenverk. I slutna bestånd kan raka stammar bildas med en stor andel kvistfri stam. Stambarken är slät, men spricker med åldern i stammens längdriktning. Barkens färg varierar från gråbrun till nästan svart. Bladen är karakteristiskt flikade och skiftar på hösten i vackert gult och rött. Veden är ströporig, hård, medeltung och elastisk samt oftast likformig i strukturen med raka fibrer. Veden är vit till gulvit och har vanligen ingen utpräglad kärnved. Årsringarna är svagt tydliga. Massivt lönnvirke har används till finare möbler och svarvade föremål. Virket blir lent och mjukt efter polering. Slevar i lönn var mycket hållbara och skaft till yxor och räfsor lär ”ha gifvit mindre blåsor i händerna än andra träslag”.
Några JUST WOOD produkter i lönn: RETRO hushållspappershållare, PUISTO bestick och tårtspade.

Sen

Sen Wood är ett asiasiskt träslag väldigt likt vår nordiska ask och det kallas ofta för ”Japansk Ask”. Finns främst i Japan, Kina, Korea och Sri Lanka. Det kallas även för haragiri, sen-no-ki, nakada, tse tsin eller castor Arabia. Sen används i Japan till möbler, dekorativa paneler, handtag m m.
JUST WOOD produkter i Sen Wood: CHANTO ask.

Zelkova Wood

Keyaki är det japanska ordet för trä från Zelkova Serrata trädet. Träet är högt prisat bland japanska träsnidare för dess vackra mönster och det används till modeprodukter, små skålar och möbler. En av de äldsta Zelkova träden kallas ”Great Zelkova Nomo” i Osaka i Japan. Det är mer än 1000 år gammalt och är ett nationellt monument. Zelkova Serrata är karakteristisk med en kort, vasformad stam med många stora grenar som bildar en rund krona. Bladen har sågtandade kanter och är mörkgröna på sommaren. Trädet har en tilltalande form och väldigt vackra löv och därför syns det ofta i parker och trädgårdar runt om i Japan.
Det massiva träet är hårt och tungt. Splintveden är gulvit och kärnan är gulbrun eller ljust gyllenbrun.
Produkter i Zelkova wood: CHANTO espresso kopp.

Träbaserade skivor

MDF

MDF betyder Medium Density Fibreboard och det är en träfiberskiva där träfibrer blandats med lim och vatten och pressats samman. Eftersom materialet består av finfördelade fibrer är ytorna släta och jämna vilken gör att materialet lämpar sig väl för målning. Därför används det ofta till just målade snickerier. MDF-skivan tillverkas av 100% barrträ, vilket ger en ljus skiva.
JUST WOOD produkter i mdf: RETRO skärbräda.

Papper

Papper tillverkas i massa- och pappersindustrin från cellulosahaltiga fibrer i form av pappersmassa. Den helt dominerande råvaran för pappersmassatillverkning är ved, men även ej vedartade växter såsom hampa och bomull kan användas. Det finns dock olika metoder för tillverkning av pappersmassa och de kan delas in i mekaniska och kemiska tillverkningsmetoder. Mekaniska tillverkningsmetoder har använts sedan 1840-talet. Fibrerna separeras här mekaniskt från varandra med hjälp av kvarnar (raffinörer) eller med slipstenar. Papperet blir svagare än vid tillverkning från kemisk massa då cellulosahalten är lägre genom att vedens alla komponenter, speciellt lignin, är kvar, men de mekaniska metoderna ger ett högt massautbyte, oftast över 85-90%. Ligninet i papperet ger sämre bindning mellan fibrerna och papperet gulnar av belysning.
De två vanligaste kemiska tillverkningsmetoderna är sulfitprocessen och sulfatprocessen: Sulfitprocessen var från slutet av 1800-talet till 1940-talet den dominerande metoden för framställning av pappersmassa. Vedflis kokas i lösningar av svaveldioxid, och processen ger en förhållandevis ljus massa, men inte lika stark som från sulfatprocessen. Sulfatprocessen har dominerat sedan 1940-talet och ger starkare papper än andra metoder. Processen innebär att vedflis kokas i vitlut, en starkt alkalisk lösning av natriumsulfid och natriumhydroxid. Returpapper används även för tillverkning av returfibermassa, som används för papper och kartong med delvis lägre kvalitetskrav.

Mjukpapper

Mjukpapper tillverkas dels från blekt färskmassa (pappersmassa) för högre kvaliteter, dels från returfiber för enklare kvaliteter. Ytvikten för mjukpapper är lägre än för andra papperskvaliteter, oftast under 30 g/m² ända ner till 12 g/m². Slutprodukterna för konsumenter tillverkas genom konvertering av de större pappersrullarna från pappersmaskinen, så kallade jumborullar, till färdiga slutprodukter. Ofta görs slutprodukterna med flera arkskikt, som till exempel för servetter. Ofta tillämpas tryckning av olika mönster på slutprodukterna och/eller prägling av mönster antingen för att skapa dekorativ effekt eller för att hålla ihop arken vid flera skikt.
JUST WOOD produkter i mjukpapper: RETRO servett.

Träkompositer

Träfiber finns i en mängd produkter som man vanligtvis inte förknippar med trä, som till exempel disktrasor, kläder, bränsle med flera. Träfibern har då bearbetats på olika sätt och blandats med något annat material varpå man får en träkomposit.
Produkt från JUST WOOD i träkomposit: RETRO disktrasa med 50% cellulosa och 50% bomull.

Källa: främst Nordiska Träd och Träslag – Dahlgren, Wistrand och Wiström