TRÄ

Nedan följer en beskrivning av träets uppbyggnad och egenskaper. Därefter följer en beskrivning av de träslag och trämaterial som används i JUST WOODs produkter. 

Träets uppbyggnad

Träets uppbyggnad

Alla växter är uppbyggda av celler. Cellväggens minsta beståndsdel är cellulosa (40-50%), som kemiskt är besläktad med socker och består av långa kedjemolekyler. Mellan dessa kedjor finns lignin (20-30%), vedämnet som binder ihop cellulosan. Lignin som utsätts för solljus gulnar, vilket märks på allt virke och papper där ligninet finns kvar, t ex tidningspapper. Cellulosa och lignin fungerar ihop på samma sätt som armerad betong där cellulosan är armeringen och ligninet betongen. Övriga beståndsdelar är hemicellulosa (20-30%), vars uppbyggnad påminner om cellulosa, samt en liten del övriga substanser som bl a hartser. Andelen cellulosa är ungefär lika stor i löv- och barrved men lövved innehåller mindre lignin och mera hemicellulosa. Löv- och barrträdens ved är i princip uppbyggd på samma sätt, men de enskilda cellerna är delvis annorlunda utformade. Fibrerna (de celler som kan användas till exempelvis pappersmassa och ger veden dess stadga) är den dominerande delen, hos barrträden 90-95% medan den för t ex björk är 60-65%. Lövträdens fibrer är dessutom i de flesta fall kortare än barrträdens, björkens fibrer är ca 1-2 mm långa och tallens fibrer är ca 3-4 mm.

Vårved - Sommarved

Vårved Sommarved

Träd växer endast under en begränsad period på året. Cellerna växer dessutom på olika sätt under olika tidpunkter under tillväxtperioden och därför indelas veden i vårved och sommarved. Sommarved avslutar tillväxten och markerar den s k årsringen. Sommarved består av tjockväggiga celler och vårved av tunnväggiga. Skillnaden mellan vår- och sommarved är markerad med varierande tydlighet för olika träslag. För t ex tall är årsringen mycket tydlig medan den för asp knappt är synlig. För barrträden är andelen sommarved relativt konstant för varje år, medan vårveden varierar med tillväxten. Detta medför att en snabb och hög tillväxt också innebär mer vårved och lägre densitet. Lövträden indelas i bandporiga och ströporiga lövträd beroende på hur kärlen är fördelade i veden. Hos de bandporiga lövträden, som ek och ask är mycket stora kärl koncentrerade till vårveden, medan sommarveden endast innehåller mindre kärl. Eftersom sommarveden innehåller mindre kärl innebär högre tillväxt kompaktare ved, dvs högre densitet. För de ströporiga lövträden, björk, bok, lönn m m, är ungefär lika stora kärl jämnt fördelade över hela årsringens och trädets tvärsnittsyta. Det är ibland svårt att urskilja någon tydlig gräns mellan vår och sommarved och därför kan årsringarna ofta vara svåra att se. Eftersom kärlen är jämnt fördelade är densiteten oberoende av hur tillväxten förändras.

Märgstrålar

Märgstråle

Märgstrålar kallas de små streck som löper från vedens centrum och ut mot barken. De har till uppgift att sköta vatten- och näringstransporten i radiell riktning samt att lagra näringsämnen. Hos ek och bok är s k märgstålar mycket tydliga för blotta ögat medan de inte syns för barrträden.

Kärnved - Ytved/Splint

Träets uppbyggnad

Hos ett levande träd sker transporter i innerbarken/kambium och de yttre årsringarna. Stammens inre del, kärnan, innehåller 5-6 gånger mindre vatten och är ur trädets synpunkt förbrukad även om den bidrar till stadgan. De yttre årsringarna som också kallas ungdomsveden eller splintveden, är i många fall ljusare och har andra egenskaper än kärnan. Splintveden innehåller en del levande celler, även om flertalet celler normalt är döda. Detta i kontrast till kärnveden som är helt och hållet död och ofta hartsfylld. Splintveden står för transporten av vatten och mineraler från rot till blad - det är därför splintved känns våtare än kärnved i ett nyfällt träd. Så länge trädet växer angrips kärnveden lättare än splintveden. Detta eftersom splintveden lever och kan aktivera försvarssystem. Denna effekt medför att äldre träd ibland kan bli ihåliga. Splintveden fortsätter då att förnya sig, medan kärnveden efter hand bryts ner. Men, när trädet inte växer är det splintveden som är mindre motståndskraftig mot insekter och svampar.

Träets egenskaper

De flesta träslag är lättare än vatten men det finns träslag som inte flyter i vatten. Ett exempel på sådant träslag är ebenholtz. Det lättaste träslaget av alla är balsa, men detta har låg hållfasthet och är väldigt mjukt. För träsnideri är lind särskilt lämpligt, eftersom det är lätt att bearbeta med skärande verktyg. För golv används furu och gran. Furu är starkare och mer formstabilt vid fuktvariationer än gran, men mörknar under inverkan av ljus. Gran utstår böjpåfrestningar bättre än furu. Det gör att gran varit ett vanligt material för tillverkning av forna tiders massiva skidor. Av samma anledning byggdes förr takstolar av gran. Björk och bok är hårdare och starkare än furu, men inte lika hårt och starkt som ek. De specifika egenskaper som ett träslag har är beroende av var och på vilket sätt ett träd växer. Virke från ett och samma träslag kan få helt olika betingelser. Det kan få olika hårdhet, vara rakvuxet eller krokigt. Virke som sågas från en stock kan ha stor skillnad i vikt gentemot ett annat virke av samma art på grund av enskilda växtbetingelser. Mer eller mindre snabbt eller långsamt vuxet kan vara en av orsakerna.

  • Värmeegenskaper - Trä har låg värmeledningsförmåga samt hög värmekapacitet och är därför ett bra byggnadsmaterial och även lämplig som isolator i tex handtag för kokkärl.
  • Permeabilitet - Trä är ett poröst material och har därmed hög permeabilitet dvs förmåga att suga upp vätska. Man måste därför vara varsam med smycken i trä och inte utsätta dem för för mycket väta, exempelvis bada med dem.
  • Elektriska egenskaper - Torrt trä leder inte värme. Fuktigt trä över fibermättnadspunkten (30%) är elektriskt ledande.
  • Akustiska egenskaper - Trä har god ljuddämpande förmåga och förbättrar akustiken i ett rum. Trä lämpar sig utmärkt som material för tillverkning av instrument. Knacka på dina träprodukter och lyssna på ljudet!
  • Lukt - Trä doftar gott. Vissa träslag doftar mer än andra, exempelvis en och lärk. Gran och bok luktar väldigt lite.
  • Färg - Färgen hos trä varierar väldigt mycket mellan olika träslag, men också beroende på fuktighet, kärna/splint, ålder, bearbetning och ytbehandling. Under ljusets påverkan mörknar (mognar) de flesta träslag mer eller mindre. Furu mörknar t ex mycket mer än asp.

Beskrivning av de trämaterial som används i JUST WOODs produkter.

Björk

Björk

Björken finns i stort sett i hela Sverige. Glasbjörken trivs på fuktigare marker än vårtbjörken. Glasbjörken har ett rakare och styvare växtsätt än vårtbjörken, den har mindre nedåthängande grenar, blad som är rundade och enkelt sågtandade, samt en slät och mera vitglänsande bark än vårtbjörken. Glasbjörken köps under samma former som vårtbjörken dvs arterna skiljs inte åt utan benämns bara "Björk". Björkens ved är ströporig med svagt synliga årsringar. Veden är gulvit till gulbrun och saknar tydlig kärna. Märgstrålarna är knappt synliga. Björken är det träslag som har det bredaste användningsområdet av alla svenska träslag. Historiskt har björken använts till möbler, husgeråd, verktyg och arbetsredskap. Björken har varit det inom möbeltillverkning mest använda träslaget. Björk används även som ytskikt i plywood och till paneler. Björkved är mycket eftertraktat till pappersmassa och dess höga bränslevärde är välkänt och även nävern (barken) är attraktiv för slöjdare av näverkonst av olika slag.
JUST WOOD produkter av björk: NÄVER örhänge, NÄVER halsband, ÅRSRING örhänge mm.

Ek

Ek

Eken har ett djupt rotsystem och trivs bäst på djupa, leriga eller mullrika jordar. Eken är för övrigt det enda svenska trädslag som trivs bra på lerjordar. I Sverige förekommer två arter ek, Skogsek och Bergek. En fritt växande ek har en mycket omfångsrik och öppen krona med grova, knotiga och nästan horisontella grenar. I skogsbestånd kan den bli rakstammig. Barken utvecklas med åldern till en grå och grov, längsfårad skorpbark. Bladen är mycket kortskaftade, oftast glatta och parflikade. I Sverige finns ek i Svealand och Götaland. De två ekarterna har likartat utseende, de är bandporiga och porerna i vårveden är grova, ringformigt ordnade och tydligt synliga. Märgstrålarna är också synliga. Splintveden är ljust gulgrå och klart avgränsad från kärnan som är grågul och senare ljus till mörkbrun. Ekvirket är hårt, starkt och kärnveden är mycket beständig mot röta. Historiskt användes den därför tidigt till skeppsbyggnad och vattenbyggnadskonstruktioner. Ekvirke har även använts till broar, räcken, staket och andra utomhuskonstruktioner. Massiv ek och ekfaner har genom tiderna haft hög status som inrednings- och möbelmaterial. Väggpaneler, massiva dörrar och möbler av ek användes länge för att ge banker hög status. Kontorsmöbelindustrin använde uteslutande ek tills boken och björken successivt tog över marknaden.

Lönn

Lönn

Lönnen trivs på djup, väldränerad mark och kräver mycket ljus. Lönnen bildar som solitär en lövrik krona med ett ganska oregelbundet och krokigt grenverk. I slutna bestånd kan raka stammar bildas med en stor andel kvistfri stam. Stambarken är slät, men spricker med åldern i stammens längdriktning. Barkens färg varierar från gråbrun till nästan svart. Bladen är karakteristiskt flikade och skiftar på hösten i vackert gult och rött. Veden är ströporig, hård, medeltung och elastisk samt oftast likformig i strukturen med raka fibrer. Veden är vit till gulvit och har vanligen ingen utpräglad kärnved. Årsringarna är svagt tydliga. Massivt lönnvirke har används till finare möbler och svarvade föremål. Virket blir lent och mjukt efter polering. Slevar i lönn var mycket hållbara och skaft till yxor och räfsor lär "ha gifvit mindre blåsor i händerna än andra träslag".
Källa: Nordiska Träd och Träslag - Dahlgren, Wistrand och Wiström 

Näver

Lönn

Näver är björkens bark som tas då björken savar, oftas veckorna kring midsommar. Då lossnar barken fint. Att ta näver är tekniskt enkelt, men måste ändå ske med stor försiktighet. Gör man det rätt lever björken vidare. Gör man det fel kan björken angripas av bland annat rötsvamp och förstöras. Näver kan antingen tas i flak eller i remsor. Man får loss flaken genom att skära en lodrätt skåra med kniv, och sedan fläka av nävern. Remsorna rivs av diagonalt, så nära fiberriktningen som möjligt. Titta gärna på filmen så får du se hur processen går till. Film: Nävertäkt - Karin Holm.
Just den näver som jag numera använder kommer från St Peterburg i Ryssland. Där har jag ett fint samarbete med en näverproducent som samarbetar med lokala skogsbolag och får ta näver när de avverkar på våren.  

Trätextil - Lyocell

Lyocell är en cellulosfiber som tillverkas av träråvara såsom bok, björk, ask och gran, men också andra icke-svenska träslag såsom eucalyptus. Idag är just TENCEL™ Lyocell en av de mest miljövänliga träbaserade cellolosafibrerna där 99,7% av allt lösningsmedel i tillverkningsprocessen återanvänds i ett slutet system.

TENCEL™ är ett varumärke som ägs av Lenzing AG, i Österrike, som också tillverkar fibrerna. Lenzing AG köper dissolvingmassa bland annat från Sverige som de sedan våtspinner i deras fabriker i Österrike och England. (De har också lyocell-produktion i USA för att tillgodose den marknaden.)  

JUST WOOD produkter av lyocell:
TRÄTROSA underbyxa, TRÄKALSONG underbyxa, TRÄTOPP mössa, LYOCELL tights mm. 

Läs mer om TENCEL™ Lyocell: www.tencel.com
Livscykelanalys gjord på Tencel: Livscykelanalys av Tencelfiber

Kork

Kork är ett material bestående av korkekens bark. Portugal är det land i världen som producerar mest kork men tillgången är stor även i Spanien och Italien. Vid 25 års ålder kan korkekens bark skördas för första gången, sedan i intervaller om sju till tio år. Barken skärs bort i stora sjok från trädets nedre del, men så länge underbarken inte skadas överlever trädet. Materialet har länge använts för att försluta flaskor, i synnerhet vinflaskor. Benämningen kork har därför blivit synonymt med en propp som försluter en flaska, eller liknande trots att naturkork allt mera ersatts av andra material, till exempel plast. För att skilja kork från kork-eken från proppar av andra material används ibland benämningennaturkork. Naturkork kan vara massiv (utskuren ur ett och samma stycke bark) eller pressad (sammanfogad av många mindre bitar). Kork har många fina egenskaper såsom lätt, smutsavvisande och vattentåligt. JUST WOOD produkter av kork: KORK kasse, KORK axelväska, KORK kuvertväska m.m.

Kol

Träkol i den hårda, fossila formen, kallas stenkol. Stenkolets ursprung kan man finna i stora skogar som växte nära kuster. När översvämningar skedde kom träden i dessa skogar att dö för att därefter överlagras av så kallat sediment (material som sjunker ner genom vattnet och samlas på havsbottnar) och har på så vis skyddats från oxidation. Under årmiljonernas lopp har det organiska materialet till slut bildat stenkol.
Läs mer om träkol: http://vedlab.se/om%20tr%C3%A4kol.html
Läs mer om stenkol: https://sv.wikipedia.org/wiki/Stenkol
JUST WOOD produkter av kol: KOL örhängen och KOL ring.

 

Svartek

Svartek eller sjödränkt ek som det också kan kallas, är en typ av virke som legat i vatten eller under jord en längre period. Då får träet en karakteristisk svart färg och blir väldigt hårt. Ek är i sig redan ett hårt träslag, men i den här formen alltså ännu hårdare.
Hur mörk eller svart eken blir har att göra med järnkoncentrationen i marken och den tid eken lagras. Svartek är således ett mycket exklusivt material. Min smycken av svartek har råa slipade kanter vilket tillsammans med det exklusiva materialet ger mycket attityd.
JUST WOOD produkter av svartek: SVARTEK örhängen, SVARTEK ring, SVARTEK berlock, SVARTEK manschettknappar. 

 

Kåda/Bärnsten

Bärnsten är fossil träkåda som finns i hög utsträckning längs Östersjöns kuster. Östersjöbärnstenen härrör från 30 - 50 miljoner år gamla träd av släktet pinus eller araucaria. Att kådan har härdat till bärnsten beror på att lättflyktiga föreningar i bärnstenen dunstat bort. Bärnsten kan vara allt från 20 till 300 milj. år gammal.
Läs mer om bärnsten: http://www.brost.se/swe/info/fakta.html
JUST WOOD produkter av bärnsten: KÅDA örhängen och KÅDA ring.

Cellofan

 Visste du att riktig cellofan är tillverkad av träcellulosa? Kanske att du har sett några av mina presentpåsar som jag använder till smycken mm. Dessa är just av äkta cellofan, helt komposterbara. Hur fantastiskt är inte det?! Jag fick leta länge för att hitta dessa och nu är jag så glad att jag lyckades. Den vanliga cellofan du hittar hos floristen mm är tillverkad av plast, oftas PP, polypropen dvs den är absolut inte komposterbar. 

 

Papper

Papper tillverkas i massa- och pappersindustrin från cellulosahaltiga fibrer i form av pappersmassa. Den helt dominerande råvaran för pappersmassatillverkning är ved, men även ej vedartade växter såsom hampa och bomull kan användas. Det finns dock olika metoder för tillverkning av pappersmassa och de kan delas in i mekaniska och kemiska tillverkningsmetoder. Mekaniska tillverkningsmetoder har använts sedan 1840-talet. Fibrerna separeras här mekaniskt från varandra med hjälp av kvarnar (raffinörer) eller med slipstenar. Papperet blir svagare än vid tillverkning från kemisk massa då cellulosahalten är lägre genom att vedens alla komponenter, speciellt lignin, är kvar, men de mekaniska metoderna ger ett högt massautbyte, oftast över 85-90%. Ligninet i papperet ger sämre bindning mellan fibrerna och papperet gulnar av belysning.
De två vanligaste kemiska tillverkningsmetoderna är sulfitprocessen och sulfatprocessen: Sulfitprocessen var från slutet av 1800-talet till 1940-talet den dominerande metoden för framställning av pappersmassa. Vedflis kokas i lösningar av svaveldioxid, och processen ger en förhållandevis ljus massa, men inte lika stark som från sulfatprocessen. Sulfatprocessen har dominerat sedan 1940-talet och ger starkare papper än andra metoder. Processen innebär att vedflis kokas i vitlut, en starkt alkalisk lösning av natriumsulfid och natriumhydroxid. Returpapper används även för tillverkning av returfibermassa, som används för papper och kartong med delvis lägre kvalitetskrav.
JUST WOOD produkter av papper: JUST WOOD notebook.

Wettex

Wettex, wet textile, är en svensk uppfinning värd att vara stolt över.
Wettex uppfanns 1949 av Curt Lindquist i Norrköping. Den har fantastiska uppsugande egenskaper och absorberar vätska upp till 15 gånger sin egen vikt. Det finns bara två fabriker i världen som gör Wettex, varav mina disktrasor kommer just från Norrköping så de är väldigt närproducerade. Det ser man om man för övrigt om man tittar noga på mönstret som skiljer sig från den tyska trasan.

Tillverkad av trä från Sverige.
Tvättbar i diskmaskin/tvättmaskin i 60 grader.
100% biologiskt nedbrytbart på 8 veckor.

Använd gärna Wettex-trasan till mer än bara en disktrasa. Själv har jag den som hygientrasa och sminkpads också, istället för motsvarande engångsprodukter.

JUST WOOD produkter av Wettex: WETTEX disktrasa med text på svenska/engelska, WETTEX sminkpads.